En liten dikt.

Nu sitter jag här igen, fastän annat kallar och jag bara omkring lallar. Jag har fortfarande en massa att göra innan jag mig själv från skolan kan frigöra. Jag vill istället bara njuta utan att i slutändan tjuta; jag har inget gjort, allt annat skulle ju faktiskt gå fort! Men det går ej att ljuga, då man som straff kanske får dammsuga.

Jag vill bara ut och springa, och men stjärten svinga. Jag vill sjunga och på en lekplats gunga.
Det är väl inte så mycket begärt, känns faktiskt mest sådär humanitärt. Man måste också leva, det sa faktiskt min lärare Eva. Men just idag kanske inte det rådet kan tas, för jag blir knas om jag med dammsugaren måste dras.

Så nu får det räcka, jag måste gå och böckerna checka. Jag ska ordentligt plugga till min dugga. Jag ska ta det lugnt och plugga till punkt, inte stressa och för mycket hjärnan pressa. Imorgon kanske jag istället kan slappa och ta på mig min sommarkappa, sjunga och en hel del gunga.